.

Usch och fy. Idag är inte min dag. Litegrann känns borde det ju kännas som då jag har namnsdag, men icke. Vet inte om jag kan få ut något glatt av den sista halvtimmen av den femte mars 2010. Probably not. Kanske ska slänga mig i sängen? Kolla på någon ögonirriterande film..

Jag tänker på allt och ingenting. Känner mig ganska ensam och övergiven. Utan att känna mig allt för illa till mods. En fasligt jobbig känsla långt, långt nere inom mig bubblar och har sig och vill inte riktigt komma fram och visa sig. Den gömmer sig bakom ångest och trötthet. Jag vill jättegärna flyga här ifrån, kanske till en annan stad, land, planet, galax. Pick a star on the dark horizon and follow the light. Vill skita i allt. Gå in och krama om lillsyrran i prinsessklänningen, lägga mig mellan mamma och pappa i sängen & lådsas vara 5 år igen.

Jag befinner mig i någon ovisshet och det är riktigt jobbigt. Jag vet varken ut eller in och jag vill sluta oroa mig. Jag vill sluta tänka på de miljarder konsekvenser som uppstår vid varenda liten skitsak och kunna flyga fritt istället. Jag vill inte oroa mig. Jag vill veta vad fan det är jag oroar mig om, för jag har inte kommit på det än. För tillfället snurrar scener ur svanprinsessan runt i mitt huvud. So many questions. Kanske är filmen ganska dåligt gjord eller så ska man inte kolla på svanprinsessan vid snart 17 års ålder. Men varför kan hon inte prata med sin prins när hon är en svan när hon kan prata med sina vänner sköldpaddan, fågeln & grodan när hon är människa? Hur fan ser prinsens mammas kropp ut? & varför är musikern Pålle en sådan bitch? Varför sitter jag här klockan tjugo i tolv en fredag kväll och babblar om svanprinsessan?

Alltså, idag är jag au neural. Ingenting. Allting. Någon som inte vet ett jävla skit om någonting.
Äsch, fuck it. Hejdå.

,t


Vill ge ett hjärta till emma, ♥