SÅ LÄNGE VI BÅDA ANDAS

Jag har blivit beroende. Det är helt sjukt. Jag knarkar varken tabletter eller cancerpinnar. Det är inte choklad eller något annat i matväg som står i vägen för mitt vanliga liv. Nej, det är något helt annat. Något så udda som Twilightböckerna, speciellt den sista. Jag har ju inte haft så mycket att göra nu när jag varit sjuk så jag har läst, läst & .. läst. Samma bok, på engelska & svenska. Om och om igen. Jag blev typ ledsen när jag inte hade med mig boken till pappa.. Detta är inte normalt, men jag har aldrig påpekat att jag är just det - normal, & jag blir inte ens förvånad att något sånt här händer. Det hör till min natur bara.

Men.. bättre än cigaretter kan man nöja sig med iaf.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0