.

Jag saknar min lilla digitalkamera. Det kom jag på nu när man tänker hur användbar den var. Den bara försvann. Vips, puts väck! Jätteskumt då jag hade den, hemma. Gick till bussen. Mötte mina vänner. Gick hem igen. & kameran var borta. Vet inte hur många gånger jag gick och letade på vägen. Det är ett mysterium.. Men fan vad jag är ledsen över det nu. Sådär fyra månader i efterhand.

När jag var mindre och tappade bort saker så lådsades jag alltid att jag var som Gud eller Harry Potter och sa något i stil med "Karta över kalmar, visa mig var (ex) kameran är". Det skulle vara sjukt bra att ha nu. För den kan ju inte bara ha gått upp i rök. & jag vet ju att ingen av mina vänner har tagit den. Okej om den hade gått sönder, det är en helt annan sak. Då vet jagju vart den är iaf. Men detta är bara irriterande. Att veta att den fortfarande finns, men inte veta vart den är. RIKTIGT FUCKING IRRITERANDE!

Åh :'(

,tove